2025-10-15
Ett kulturminne värt att bevara
Att bevara byggnaden vid Sandsborgsvägen 44 är att bevara en levande del av Sveriges konstnärliga själ. Den berättar om övergången från det industriella 1900-talets hantverk till dagens samtida konstpraktik, om kvinnliga och manliga konstnärers kamp för uttryck, och om den outbytbara relationen mellan konstnären och hantverkaren.
I en tid då många historiska verkstäder försvunnit, står Herman Bergmans Konstgjuteri som ett av de sista vittnena till den svenska skulpturens materiella och mänskliga historia. Att värna denna plats är att värna Sveriges konstnärliga minne – i brons, i eld och i form.
Herman Bergmans Konstgjuteri – Sveriges konsthistoriska hjärta
Vid Sandsborgsvägen 44 i Gamla Enskede står ett stycke levande kulturhistoria: Herman Bergmans Konstgjuteri, den enda byggnaden i Stockholm som ritats och uppförts för att fungera som konstgjuteri. Huset, skapat 1949–1950 efter ritningar av arkitekt Kaleb Sjödén, representerar inte bara en unik arkitektonisk typ utan också ett sekel av svensk konstnärlig utveckling – från nationalromantikens ideal till dagens samtida konst.
Herman Bergman – pionjären som formade svensk skulpturgjutning
Grundaren Herman Bergman (1869–1954) utbildades hos Otto Meyers Konstgjuteri, där han fick sin första inblick i det avancerade bronsgjutarhantverket. Under sin gesällvandring i Europa, främst i Tyskland och Frankrike, förfinade han kunskapen om cire perdue-metoden (förlorat vax) – en urgammal teknik för konstgjutning som han sedan introducerade och vidareutvecklade i Sverige.
Som en av nyckelpersonerna i Stockholms Förenade Konstgjuterier lade han grunden för den tradition och expertis som än idag bär svensk konstgjutning.
Ett nationellt centrum för konst, hantverk och idéutbyte
Sedan etableringen i Enskede har Herman Bergmans Konstgjuteri varit ett unikt centrum där konstnärer och gjutare tillsammans format det svenska konstlandskapet. Här har generationer av konstnärer låtit sina idéer ta fysisk form – från monumentala offentliga verk till intima studier i brons.
Genom åren har en imponerande rad svenska konstnärer arbetat här:
Carl och Ruth Milles, Carl Eldh, Bror Hjorth, Eric Grate, Alice Nordin, Sigrid Fridman, Carolina Benedicks-Bruce, Evert och Astri Taube, samt modernare namn som Liss Eriksson, Siri Derkert, Torsten Renqvist, Ernst Nordin, Bertil Linde, Thomas Qvarsebo, Beth Laurin, Lena Lervik, Charlotte Gyllenhammar, Eva Ziggy Berglund, Katrine Helmersson, Cecilia Edefalk, Kajsa Mattas, Linea Jörpeland och Klara Kristalova.
Varje epok i svensk skulptur – från sekelskiftets klassicism till samtidens experimentella uttryck – har på något sätt passerat genom detta gjuteri. Här har idéer, hantverk och konstnärliga samtal gjutits samman till den kultur som idag präglar våra offentliga rum, museer och internationella konstscen.
En unik byggnad och ett levande hantverk
Byggnaden på Sandsborgsvägen 44 är inte bara ett industriminne, utan ett exempel på levande kulturarv. Den är särskilt utformad för de komplexa processer som konstgjutning kräver – med gjuthallar, formrum och smältugnar anpassade för hantverket. Här finns fortfarande den samlade kompetens som Länsstyrelsen redan 2001 beskrev som ”en oersättlig kunskapskälla som måste föras vidare”.
Varför bevara?
Att skydda Herman Bergmans Konstgjuteri är att bevara ett kulturarv som förenar konst, hantverk, teknik och historia. Det är att säkra:
-
Ett arkitektoniskt och industrihistoriskt minne, unikt i sitt slag i Stockholm.
-
En levande kunskapstradition, där gjutare och konstnärer fortfarande arbetar sida vid sida.
-
En nationell resurs för framtida konstproduktion, som möjliggör bevarandet och nyproduktionen av Sveriges bronsskulpturer.
Ett levande monument
I en tid då många historiska verkstäder har försvunnit, står Herman Bergmans Konstgjuteri som en påminnelse om hur konst skapas – inte bara i idé, utan i material, svett och hantverk.
Att bevara denna plats är att värna den svenska konstnärliga själens verkstad – en plats där bronsen, elden och handen tillsammans har format Sveriges konstnärliga identitet i mer än hundra år.
_______________________________________________
Aktuellt: Föreningens Uppstart 2025
Föreningen startade sin verksamhet under 2025 och är nu i en dynamisk uppstartsfas. Vi har inlett arbetet med att välja en engagerad styrelse och fastställa en strategi för att hitta nya medlemmar och samarbetspartners
.
Under senare delen av 2025 kommer vi att etablera vår digitala närvaro genom lansering av vår hemsida och en aktiv närvaro på Facebook.
Samarbete och Dokumentation
Vi ser aktivt över potentiella samarbetspartners för att kunna erbjuda våra medlemmar unika erbjudanden och driva gemensamma projekt.
Föreningens arbete sammanfaller dessutom med viktiga externa projekt som:
-
Bokprojekt: Ett pågående projekt att sammanställa en bok om konstgjuteriet.
-
Fastighetsdokumentation: Ett initiativ för att dokumentera historien och arkitekturen kring fastigheten på Sandsborgsvägen44 c, och därmed värna om historien runt den unika byggnaden som Herman Bergman lät uppföra.
Våra Aktiviteter
För att uppnå vårt syfte anordnar vi en mångfald av engagerande medlemsaktiviteter. Dessa inkluderar:
-
Föredrag med experter inom konsthistoria och gjutarkonst.
-
Studiebesök till verkstäder, ateljéer och utställningar.
-
Workshops för att ge inblick i konstgjutningsprocessen.
-
Utställningar som sätter Bergmans gjuteri i fokus.
-
Utöver detta bedriver vi informationsverksamhet och opinionsbildning i enlighet med föreningens syfte.
Bli en del av vår gemenskap! Genom att bli medlem stödjer du bevarandet av detta kulturarv, får tillgång till unika inblickar i konstens och hantverkets värld och hjälper oss att värna om den unika historien kring konstgjuteriet på Sandsborgsvägen 44.